Ur barnamun...

Annandag Jul var vi nere hos Broderns svärföräldrar och åt god mat. Anledningen var väl i första hand för att fira lite jul med Titti och Felix, broderns bonusbarn. Det är nu snart ett år sedan Jessica dog och man förstår inte var tiden tar vägen, men det känns skönt att se barnen ibland även om det inte blir så ofta. De bor numera hos sin pappa så det blir ju inte detsamma för brorsan heller. Han brukar passa på när de är hos mormor och morfar och det var de ju nu Annandagen. De är så härliga de där ungarna... underfundiga och snälla som få.

Hur som helst, det kommer mycket roligt också en sådan dag:

* Mitt när vi satt och åt så tog Felix mig i armen och sa att han ville berätta något för mig i hallen så vi gick iväg. När vi stod där ute säger han: "Du... jag tycker din pappa behöver banta...." Katjing! Det var maken han menade... Klockrent!

* Titti fick en handväska och blev hur glad som helst... "Man kan nästan säga att jag samlar på handväskor, eller hur Ola?"

* Felix fick en hårdrocksskiva... "Vad bra! Jag har en likadan men den har jag spelat sönder". Han älskar hårdrock och ville att prästen skulle spela Hardrock Hallelujah när deras kusin döptes... Ja, varför inte?

Och så en del tankar och funderingar också:
"Ola... tänk om mamma har smittat dig med sin sjukdom?"  -  Då känns det i magen...

Så var rädda om varandra - lev NU! //Farmskan


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Farmskan

"Bättre att leva livet än att bara hålla sig vid liv..."

RSS 2.0