The story of Ewa-Helena
Jag och maken har nu åter igen äntrat svensk mark efter en trevlig julmarknadstripp till Lübeck med Paps & Babs. Hur summerar man då en en sådan helg?? Jag menar, man har ju varit med om en hel massa både trevliga, konstiga och irriterande saker. Bara som det här att åka med en bussresa är ju ett äventyr i sig.
Avfärd 05.30 (?!) till Malmö där vi sen satt och väntade till 08.00 innan samtliga tio bussar var på plats och omlastning av passagerare och bagage hamnade på rätt buss. 05.30 är väldigt tidigt... och att sedan få en guide, med det klingande namnet Ewa-Helena, som såg som sin mission att berätta små egna anekdoter och behandla alla som små barn var en verklig upplevelse. Det var lite som att lyssna på "Nyheter i klartext".
- Om nu inte alla har kommit tillbaka ifrån toaletten när bussen måste köra på färjan så måste jag ge mig ut och hitta dom. Ni andra sitter kvar och åker med Leif i bussen...
Många skratt blev det kan jag säga. Helgen har annars varit härlig och mycket fint att både titta på och shoppa. Verkligen skönt att koppla av några dagar. Hemresan var det sedan samma visa att samtliga tio bussar skulle stråla samman klockan 19 på söndagskvällen i Malmö. Som tur var så var vår buss sist in så vi slapp sitta och vänta på alla andra. Omlastning av allt bagage in i Kristianstadbussen och sen iväg.
Väl mellan Gårdsstånga och Hurva (och där är det mörkt) så exploderade däcket på bussen. Tjena! Man blir otroligt frustrerad när man inser att det här kommer att ta sin lilla tid. Chauffören fick dock tag på en av de andra bussarna som var snäll och kom och hämtade upp oss. Det visade sig vara samma buss som vi precis lämnat så den omlastningen var ju rätt meningslös...
Hem kom vi dock till slut även om det var sent. Men bättre sent än aldrig... och oavsett vad som händer och hur frustrerad man än är så gäller det att tänka:
Det är inte hur man HAR det, utan hur man TAR det! //Farmskan
Nu... Modesto och lite käk med Högskolegänget. KUL!!!
Avfärd 05.30 (?!) till Malmö där vi sen satt och väntade till 08.00 innan samtliga tio bussar var på plats och omlastning av passagerare och bagage hamnade på rätt buss. 05.30 är väldigt tidigt... och att sedan få en guide, med det klingande namnet Ewa-Helena, som såg som sin mission att berätta små egna anekdoter och behandla alla som små barn var en verklig upplevelse. Det var lite som att lyssna på "Nyheter i klartext".
- Om nu inte alla har kommit tillbaka ifrån toaletten när bussen måste köra på färjan så måste jag ge mig ut och hitta dom. Ni andra sitter kvar och åker med Leif i bussen...
Många skratt blev det kan jag säga. Helgen har annars varit härlig och mycket fint att både titta på och shoppa. Verkligen skönt att koppla av några dagar. Hemresan var det sedan samma visa att samtliga tio bussar skulle stråla samman klockan 19 på söndagskvällen i Malmö. Som tur var så var vår buss sist in så vi slapp sitta och vänta på alla andra. Omlastning av allt bagage in i Kristianstadbussen och sen iväg.
Väl mellan Gårdsstånga och Hurva (och där är det mörkt) så exploderade däcket på bussen. Tjena! Man blir otroligt frustrerad när man inser att det här kommer att ta sin lilla tid. Chauffören fick dock tag på en av de andra bussarna som var snäll och kom och hämtade upp oss. Det visade sig vara samma buss som vi precis lämnat så den omlastningen var ju rätt meningslös...
Hem kom vi dock till slut även om det var sent. Men bättre sent än aldrig... och oavsett vad som händer och hur frustrerad man än är så gäller det att tänka:
Det är inte hur man HAR det, utan hur man TAR det! //Farmskan
Nu... Modesto och lite käk med Högskolegänget. KUL!!!
Kommentarer
Elin
var en parla och logga in pa min spotify! jag kan inte ga in annars..
Trackback
