Back in reality
Efter fyra dagar (och långa kvällar) i Falsterbo är jag tillbaka i verkligheten hemma i Everöd. Kändes nästan konstigt att höra det svenska språket igen efter all engelska. Det var riktigt skönt att slippa vara så koncentrerad för att förstå och göra sig förstådd. Men det har varit bra dagar och man är sådär mentalt slutkörd och helt mosig i huvudet just nu. Mer än vanligt då också.
Gårdagskvällen blev det inte så mycket jobb, utan kvart i sju slutade vi och sen en snabb uppfräschning (läs: raggardusch... eller som engelsmännen sa "shit, shave and wash") innan det var dags för en gemensam middag. Riktigt trevligt och ljudnivån var sådär lagom skön som när man känner att stämningen är god och folk gillar att snacka med varandra. Lite avrundning med karaoke vilket alltid livar upp stämningen (?!). Det bästa var att det endast var svenska schlagers så att se mina utländska kollegor försöka följa den svenska texten var riktigt kul.
Så idag var det nästan lite ledsamt att säga adjö till alla men det är ju bara två månader till nästa pass när vi ses igen... så man får helt enkelt härda ut (*ler*). Full snöstorm och glashala vägar när jag körde hem men hem kom jag i helt skick, en snabb uppackning och sen en liten runda till Tollarp för att träffa en personal shopper som kompisen Lena bjudit dit. Så nu vet jag hur långa kjolar jag skall ha, att mina fina halsband är "ute", att jag skall ha smala jeans och definitivt inte långklänning (om jag inte vill släpa den i marken vill säga...)
Skall önska mig henne i julklapp till att gå igenom min garderob och slänga sånt som jag definitivt inte skall ha och kombinera ihop det jag kan använda. Så onödigt och lyxigt men fullständigt "vill ha". Barn! Hör ni detta nu? Mamma vill ha personal shopping i julklapp.
Men så är jag ju röd också... //Farmskan
Gårdagskvällen blev det inte så mycket jobb, utan kvart i sju slutade vi och sen en snabb uppfräschning (läs: raggardusch... eller som engelsmännen sa "shit, shave and wash") innan det var dags för en gemensam middag. Riktigt trevligt och ljudnivån var sådär lagom skön som när man känner att stämningen är god och folk gillar att snacka med varandra. Lite avrundning med karaoke vilket alltid livar upp stämningen (?!). Det bästa var att det endast var svenska schlagers så att se mina utländska kollegor försöka följa den svenska texten var riktigt kul.
Så idag var det nästan lite ledsamt att säga adjö till alla men det är ju bara två månader till nästa pass när vi ses igen... så man får helt enkelt härda ut (*ler*). Full snöstorm och glashala vägar när jag körde hem men hem kom jag i helt skick, en snabb uppackning och sen en liten runda till Tollarp för att träffa en personal shopper som kompisen Lena bjudit dit. Så nu vet jag hur långa kjolar jag skall ha, att mina fina halsband är "ute", att jag skall ha smala jeans och definitivt inte långklänning (om jag inte vill släpa den i marken vill säga...)
Skall önska mig henne i julklapp till att gå igenom min garderob och slänga sånt som jag definitivt inte skall ha och kombinera ihop det jag kan använda. Så onödigt och lyxigt men fullständigt "vill ha". Barn! Hör ni detta nu? Mamma vill ha personal shopping i julklapp.
Men så är jag ju röd också... //Farmskan
Kommentarer
Frida
Är du röd ;)
Trackback
