Som en fågelunge

Lilla, söta, älskade farmor... nu är du trött och sliten. Idag ville hon inte ens stiga upp när vi var där. Sov djupt när vi kom så man nästan trodde att hon inte levde. Andetag som en fladdrande fågelunge och med lite uppehåll. Efter en stund vaknade hon till och så fick vi upp henne på sängkanten men snart ville hon lägga sig igen, "för att vila hela kroppen" som hon sa. Usch och fy... jag vill minnas henne som den pigga, raska, pillande, plirande, omtänksamma, underbara farmor som hon varit. Hon som alltid funnits där.



Kolla bara den finurliga blicken... DET är Signe!!

//Farmskan


Kommentarer
Git

Så fin hon är, din farmor Signe. Kram

2011-11-20 @ 19:50:26


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Farmskan

"Bättre att leva livet än att bara hålla sig vid liv..."

RSS 2.0