Julshopping

Idag har jag och maken farit runt som ett par riktiga julenissar... från arla morgonstund till sena kvällen har vi pysslat och pysslat och pysslat. Vi var uppe med tuppen i vanlig ordning (när skall vi få en sovmorgon!) och jag drog iväg på massage medan maken drog till stugan för att möta upp sotaren för slutbesiktning av kaminen. Det gick utmärkt, den är numera godkänd för eldning och nu är det dags att skicka sluträkning till säljaren. Jäkla sätt att inte ha den färdig! Inte mindre än tre döda fåglar plockades ut från spisen också men nu är den igentäppt så det inte kan hända igen.
 
Efter att ha blivit rejält plågad på massagen belönade jag mig själv med en morgonfika tillsammans med bästa Frida. Och sen drog stora julshoppingen igång. Näst intill samtliga julklappar är numera inhandlade, bra där! Maken mötte upp och hjälpte till att bära i slutet (*ler*)
 
Hem och bar upp alltihop, i med en smörgås i magen och sen ut på nästa tur. Lampor skulle hämtas till stugan (en ny kökslampa slank med av bara farten) och sen avslutades det hela med en tur till Maxi för mat och julgran. Fatta att en julgran kostade 600 pengar!!!! Det är helt sjukt!! De måste skära guld med täljkniv... Men nu står den där i julgransfoten och väntar på att bli klädd, för det orkade vi inte ikväll. Däremot har maken slagit in alla klappar så det är bara att lägga dem under granen imorgon. Imorgon blir det också produktion av köttbullar och Rocky Road... och så skall jag hinna med lite träning också (*ler*). Nu tror jag att pappsen drar på smilbanden... han tycker att jag stressar mig igenom livet.
 
Igår var vi och åt julbort på Åhus Bowling. Det var lilla B som bjöd på det.. både oss och Elin. Fantastiskt gott och vi avslutade det hela med bowling där maken körde över oss alla i stor stil. Grattis får man väl säga då... När vi sen satte oss i bilen och skulle köra hem framåt natten så såg jag helt plötsligt hur en man uppenbarar sig framför lyktorna på bilen, mitt ute på en liten ödetomt. Han vinglade rejält och till slut stöp han som en fura. Jag sa till maken att vi får nog se hur det gick för han reste sig inte igen. Maken gick bort och hittade honom ett par centimeter från en jättestor sten, helt borta och okontaktbar. Vi hämtade hans "kompisar" inne på bowlingen där de haft personalfest... och sen var de tre man som försökte dra upp honom. Han var ju tung som bly eftersom han inte hjälpte till själv heller. Hoppas det gick väl för honom och framförallt tur att jag såg honom annars hade han nog blivit liggande där hela natten.
 
Nej, nu skall jag slörpa i mig lite kaffe och sen får det bli en tidig sänggång... klockan ringer sju imorgon bitti för då har vi bokat tvätttid för lakan och handdukar
Sa någon sovmorgon?
 
//Farmskan


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Farmskan

"Bättre att leva livet än att bara hålla sig vid liv..."

RSS 2.0