Lite obalans kanske
Idag har jag smitit från träningen... hade faktiskt tänkt att starta så smått igen efter min förkylning idag. Ett pass Zumba var bokat och jag täntke att det var en lagom start. Men när jag väl kom hem från jobbet var jag så trött och seg så jag gick in i duschen istället och stod där i nästan en halvtimme. Och det är klart, var inte hemma förrän efter midnatt igår och sen upp igen vid kvart i sex... så det var kanske inte så konstigt.
Det är egentligen helt otroligt, men när man har en tjänsteresa till kontoret i England så har man cirka fjorton timmar som bara är så kallad restid. Det vill säga tid när man sitter antingen i bil, flyg, taxi eller i väntan på terminaler. Det är rätt surt faktiskt... men men, det lär väl bli svårt att flytta kontoret (*ler*).
Funderade lite kring det här med att "reta sig på saker", sånt som min far säger att jag gör för det mesta. Och visst, jag kan hänga upp mig och reta mig på saker men där finns en gräns för hur långt man orkar dra det. Oftast retar jag mig i cirka 30 sekunder sen släpper man det, jag är definitivt ingen som går och älter saker hur länge som helst. Därför är det extra skoj och se andra som hänger upp sig och som verkligen inte släpper taget. Detta hände igår på planet hem, när personalen meddelade att det bara gick att betala med cash, för att batterierna till terminalerna var urladdade. Gubben två rader framför mig gick igång på detta på alla femtiotre cylindrar, skällde ut personalen efter noter, diskuterade, argumenterade och ältade verkligen detta fruktansvärda. Han krävde dessutom att piloten skulle komma ut och förklara varför de lyft utan att ladda batterierna till terminalerna.
Funderade lite kring det här med att "reta sig på saker", sånt som min far säger att jag gör för det mesta. Och visst, jag kan hänga upp mig och reta mig på saker men där finns en gräns för hur långt man orkar dra det. Oftast retar jag mig i cirka 30 sekunder sen släpper man det, jag är definitivt ingen som går och älter saker hur länge som helst. Därför är det extra skoj och se andra som hänger upp sig och som verkligen inte släpper taget. Detta hände igår på planet hem, när personalen meddelade att det bara gick att betala med cash, för att batterierna till terminalerna var urladdade. Gubben två rader framför mig gick igång på detta på alla femtiotre cylindrar, skällde ut personalen efter noter, diskuterade, argumenterade och ältade verkligen detta fruktansvärda. Han krävde dessutom att piloten skulle komma ut och förklara varför de lyft utan att ladda batterierna till terminalerna.
Jag måste beundra flygvärdinnan som försökte vara artig och tålmodig och förklara att "kaptenen tar säkert denna debatten med dig, men kanske inte under flygning"... Gubben var fortfarande inte imponerad. Undrar om han ens somnade i natt när han kom hem. Stackaren
//Farmskan
Kommentarer
Trackback
