Goodbye Ljungbergs
Inte förrän 15.05 kan man börja le lite för då startar komedi-maraton på 4:an:
* King of Queens (hunsad tönt till make med en galen farbror i huset)
* Tredje klotet från solen (då brukar jag passa på att gå på toa... sådär kul)
* Will & Grace (skitkul serie, speciellt tjejen med piprösten)
* That's 70's show (min favorit!)
* Omaka systrar (två systrar som bor grannar med varandra... Helt OK)
Jag förstår om man kan få ett beroende till sådana här serier... men nu måste jag faktiskt skärpa mig och ta mig till jobbet på måndag! Kanske skall skaffa en sån där ny mobil med TV i... Hmmm
Idag var det makens sista dag på Ljungbergs i Hässleholm. Han har varit där styvt ett år som lagerchef, men nu packar han ihop och börjar på Netlogistic i Åhus som transportledare. På måndag är det dags för nya jobbet. Tror nog hans "underhuggare" tyckte det var ganska skönt att han slutade... han är ju lite av en strukturfascist min make och de första två månaderna fick de bara städa och organisera upp lagret. Men som blev det ju så mycket effektivare sen! Där är han ett geni! Stora tackord och fina blommor fick han också.
Nu börjar en ny epok så jag säger: Lycka till, du vet var du skall skicka lönechecken!
//Farmskan
Varför inte?
Det finns en teori som jag hörde om en gång och som jag till fullo håller med om. Här kommer den till er alla, bara läs och fundera... Varför inte?
Det mest orättvisa med livet är sättet hur det slutar. Jag menar, livet är tufft och det tar upp en hel del av ens tid. Vad får man sen ut av det i slutet? Man dör... är det en bonus? Jag tycker att livscykeln skulle vara helt tvärtom:
Man skulle dö först, så har man det gjort och sen skulle man hamna på ett ålderdomshem. Där levde man tills man blev så ung att de kickade ut en. Man får en guldklocka och sen börjar man arbeta. Man arbetar i 40 år tills man är tillräckligt ung för att kunna njuta av sin pension.
Man festar och partajar och testar livets alla frestelser och sen går man i skolan från 9:an till 1:an. Man börjar på lekskolan där man är barn och bara leker utan att behöva ta något ansvar och till slut är man en liten baby. Man kryper in i livmodern och tillbringar sina sista nio månader flytande.... och sen slutar man livet med en stor orgasm!
Den teorin tycker jag är väldigt tilltalande! Varsågoda //Farmskan
Det är tufft!
Man vill gärna:
* Bli 18 år, ta körkort och ha egen bil - men inte behöva tvätta den, betala service och reparationer, tanka och absolut inte betala någon dyr försäkring eller vägskatt...
* Bli äldre och få en egen lya där man kan göra vad man vill utan att morsan eller farsan lägger sig i - men man vill inte städa, tvätta, betala hyran och absolut inte handla mat....
* Bli chef och få en hög lön och kunna bestämma över andra - men man vill ju inte ta skit om det blir fel, behöva sitta med medarbetarproblem och ha utvecklingssamtal...
Alltså, ser ni mönstret? Man vill ha befogenheter men sällan något ansvar. Tänk vad skönt det var när man bodde hemma och det bara fanns mat i kylen när man öppnade den, kläderna blev tvättade, man blev hämtad mitt i natten av trött förälder och slapp ha ansvar! Inga bekymmer med räkningar what so ever!
Eller som när dottern kommer hem och frågar "Vad har ni gjort idag?" och man inser att förutom sitt vanliga jobb måste man som vuxen också laga mat, städa, gå ut med hunden och slänga i en tvätt.... innan man kan slå sig ner i TV-soffan. Usch vad trist att bli vuxen egentligen... friheten och befogenheterna man fick hänger liksom inte ihop riktigt med bieffekterna (läs = ansvaret)
Man skulle kanske revoltera? Bara strunta i allt och göra det som faller en in? Men det är när sådana tankar kommer in man förstår att man verkligen har blivit gammal... man orkar bara inte!
Nej, nu skall jag gå ut med hunden
Puss //Farmskan
Små enkla regler
Det krävs en hel del av en människa för att man skall kunna fixa det, man måste ha tålamod, stresstålighet, punktlighet, social komptens med mera. Vad pratar jag om nu då? Jo, samåkning! Vi är fem kollegor som samåker till och från jobbet i Älmhult, ibland är man själv och ibland är man fem... det där kan variera från dag till dag. Hur som helst, samåkning är en outsinlig källa av frustration och irritation blandat med mycket kärlek och gemenskap mellan oss i bilen.
En av dessa fantastiska pendlarkompisar är Morgan Persson. Morgan är ett kapitel för sig, han är nämligen IT-arkitekt och det vet vi ju alla vad det innebär när det gäller punktlighet.... (inga fördomar alls, eller?). Morgan och hans familj har bara en bil, vilket i sig är en prestation när en i familjen jobbar i Älmhult, 7 mil bort. Detta innebär att jag eller Pernilla varje morgon hämtar och lämnar Morgan utanför hans hus, då slipper hans fru köra honom till uppsamlingsplatsen. Det har hänt mer än en gång att han inte kommit ut och när man ringt hans mobil fått ett yrvaket svar att "nej, jag skall inte åka till jobbet idag..." Tack för den!
Eller den här... vi försöker köra vars en dag i veckan och vi plockar alla dagar som passar med tjänsteresor och dylikt. När det sen blir Morgans dag och han skall köra (oftast en fredag...) så säger han "Öhhh, förresten jobbar jag hemifrån imorgon så jag kan inte köra". Tack för den! Kunde du kanske sagt i tisdags så kunde du bytt dag!
Nej, Morgan är en fantastisk person på alla plan men till delar ingen rolig pendlarkompis... förresten dagens bravad som jag fick berättad per telefon. Jonte och Macke kommer några minuter sent till samlingsplatsen, det är Morgans tur att köra. Då möter de honom i rondellen på väg mot Älmhult. De ringer febrilt... har han mobilen på? Självklart inte.... de hinner ifatt honom i Färlöv och tutar och viftar febrilt och får honom att stanna. "Ja, jag tyckte det var konstigt att ingen skulle med..." Ett tips Morgan, du kunde ju lyft luren och kollat efter, eller också lyssnat på oss när vi pratade om det igår i bilen vilka som skulle med. Du är för rolig!
Men nu kommer allas vår Morgan att sluta på jobbet och börja i Malmö som konsult... han skall åka buss (här ler jag brett...) Det hade varit vansinnigt kul att göra en uppföljning på detta om ett halvår. Hur många gånger har han missat bussen dit eller hem. Någon som vill satsa?
Morgan, our love! We will MISS YOU!!! Dessutom var det faktiskt din tur att köra till julfesten...
//Farmskan
Oväntad reklam och 85D!
Efter som jag faktiskt smygläser Ruttes blogg ganska frekvent (vilket bara det är pinsamt enligt sonen) så får jag väl återgälda gesten. Dock tror jag att mina trogna läsare (läs = 5 st närmast sörjande) inte kommer att förstå ironin och undermeningen med bloggen. Där är du en mästare!
Annars tillbringades kvällen i Kiaby hos Ljungbergs fru, där vi skulle få chansen att prova ut den perfekta BH:n. Det visade sig att min storlek var 85D.... herregud! När hände det? Det är tyngdlagen som gjort sitt och nu måste allt få plats i en liten yta, men en vacker "klyfta" fick man i alla fall. Dyrt blev det också förstås och det kan ju kännas lite hånt att bara få visa upp detta vackra för maken, men huvudsaken man känner sig fin som modern sa!
Marcus (stora sonen) bil fick motorfel idag och genast hade jag massor av missade samtal på min mobil... när blev jag en bilmekaniker? Det är beviset för att man uppfostrat dem med att "mamma fixar allt, bara ring!" Nåja... vi får väl se till att den kommer till verkstan imorgon så får de väl kolla upp det. Det är tufft att bli vuxen!
Nej, nu väntar sängen... upp tidigt imorgon för bilfärd till Göteborg.
Säkert att ni inte vill ha en sillamacka? //Farmskan
Vuxenvarning
Blev inbjudna på tacos till Tia och Paulina i deras lägenhet, både vi och Rosie och Jerry... är det inte lite vuxenvarning på den? På något sätt känns det rätt mysigt och komma hem så till sina barn och bara umgås. Det blir liksom på ett annat plan. De har fått det så fint nu i sin tvåa, lite lister i köket och lite småpyssel för övrigt sen är där hur fint som helst. Kul att se... man får bara passa sig så man inte lägger sig i för mycket. Man kan ju lätt bli pinsam då... eller hur Tia?
De hade inflyttningsfest för sina kompisar i lördagskväll och det hela hade avlöpt ganska bra... så jag hoppas att det inte var någon av dessa ungdomar som sedan behagat använda innergården som toalett (och då menar jag inte nummer 1)! Någon hade helt sonika satt sig där och sk....tet, jag menar hur äcklig får man vara. Det är ju ingenting som man precis vill plocka upp heller. Hundbajs går ju an men människobajs... Förmodligen är det någon som inte orkat hålla sig på vägen hem från krogen och smitit in där bakom porten. Usch och fy!
Det är vid sådana tillfällen man är glad att man bor på landet
//Farmskan
Kräftornas glada tid!
Lördagkväll var det så dags för årets kräftskiva. Den avlöpte i trädgården hemma hos Rolle och Heidi i Tollarp och kvällen inleddes med tipspromenad och lite lekar. Jag, maken och Manne hade 9 av 12 rätt... hur är det möjligt? Vi svarade ju rätt på alla frågorna.. bara att hämta ut priset tänkte vi men ack vad vi bedrog oss. Tre fel och det var följande ord vi stöp på: KAPUN, VOMBATER och ORNAPITT. Ja, gissa på ni om ni tror ni kan det bättre!
Sen körde vi lite skottkärra med igentejpade simglasögon, spikade spik och sprang med potatis på sked. Sådana lekar som vuxna leker ibland när sinnet faller på. Lag 1 där vi ingick vann samtliga grenar... naturligtvis, vi hette ju redan lag 1. Fullt logiskt.
Därefter intog vi kräftor och räkor, sörplade och sög i oss under lyktornas sken. Maken, som inte är någon kräftälskare, åt potatissallad och rostbiff. Som straff fick han köra... inga kräftor ingen nubbe. Så är det bara!
Idag väntar kalas hos svärmor! Grattis Ebba
//Farmskan
PS till Grahnskan! Du är bara avundsjuk för att jag kan så många steg i en följd... så det så!
Shuffle och Left rock...
Jag har lärt mig nya ord som shuffle, vine, left rock step och cross behind. Ja, ni förstår det här är verkligen ingenting för vem som helst... Dessutom blev man ruskigt svettig vilket förmodligen innebar att man gick ner minst 2 hg innan kvällens övning var slut. För säkerhets skull åt jag ett choklad i pausen så jag inte skulle magra för snabbt... 12 gånger har vi framför oss nu, jag och Manne, sen skall vi nog ha en uppvisning för er alla som vill se.
Så här kommer det att se ut då...
Annars då? Jo, lön imorgon vilket alltid är skönt och sen kräftskiva på lördag och födelsedagskalas på söndag. Så nu är denna helgen också intecknad. Nåja, lite sömn och rast och ro får det väl bli också.
Nä, nu skall jag öva på de två danserna vi lärde oss. Maken är djupt imponerad över mina kunskaper.
Over and out! //Farmskan
Semesterhjärna
Nåja, man försöker bota det genom att sova upp i bilen, dricka 3 koppar kaffe innan 9 på jobbet och sen dvala sig igenom dagens alla möten för att sedan somna gott igen på vägen hem. Men hur länge skall man hålla på så?
Imorgon är massören tillbaka på jobbet, jag har tid klockan 11 och det skall bli hur skönt som helst, lär väl somna då också förstås...
Idag fick jag en rolig historia från en kollega:
"En något störig dam med två barn kom in i en affär, barnen stimmade omkring och damen gapade och skrek på dem och var allmänt högljudd och störig. Efter ett tag kommer affärsinnehavaren fram till henne och säger:
- Nej men vilka söta barn... är det tvillingar?
- Är du helt dum i huvudet ditt as, det ser du väl att det inte är tvillingar, de är ju 3 och 9 år och inte speciellt lika heller...
- Nej, jag tänkte bara att ingen kan väl varit så dum att de knullat dig två gånger..."
Katjing! //Farmskan
Reagens?
Ett stycken reportage om en farbror i Munka Ljungby, Erling, som hade blivit stucken av en massa getingar. De gjorde en intervju i Erlings kök med honom och hans hustru Merete (för övrigt tyskfödd). Hon berättade livligt om hur Erling hade sett ut när han kom in och att hans ljusblåa sommarbyxor var fulla av gaddar som satt kvar. "Hans överläpp satt ända uppe i näsan, så svullen var den" säger Merete på bruten tysk/svenska. "Hur rädd var du" frågar reportern... "Ja, jag var jätterädd. Jag ringde till 112 och de var jättetrevliga" Reportern igen: "Hur kände du dig då Erling när du stod i köket?" "Ja, jag minns bara att det kliade i handflatorna, det var någon sorts reagens..." Reagens? Vad fasen är det? Heter det inte reaktion...
Drömstart med Helen och Anders... "Idag skall vi kolla hur mycket pengar vi har i burken..., vi har ju lagt en 5:a för varje gång vi sagt fel och sagt Sommarmorgon istället för Drömstart..." För vem gör de denna fantastiska radiounderhållning...?
Sista exemplet är från en intervju av en lärare där reportern pratar med honom som om han är strax över 2... (här inser jag hur svårt det är att förklara detta på bloggen... men ni får helt enkelt tro mig på mitt ord, det lät heltöntigt!) Jag tror faktiskt att jag skall börja prata med mina medarbetare på det sättet... hade varit sjukt kul att se deras reaktion...
Nej, nu står Grahnskan här och hoppar, dags för kvällspromenad.
Puss //Farmskan
Loppmarknad
Vi har ju en som går och värderar lite saker strax innan så att man inte skall bli helt blåst... men förmodligen blir man det ändå. Men det är väl så med loppmarknader, man skall kunna göra fynd.
Hanna var också med och hade i år för första gången hand om egna saker och därmed också ansvarig för sin egen pengaväska. Gick hur bra som helst! Hon drog nog in närmare 6-700 kr bara på bestick. Mycket bra!
Annars är det ju som roligast när de släpper snöret och alla bara rusar in helt vilt... då har de ändå stått där med kikare i närmare två timmar för att få sig en glimt av "godbitarna". Folk köper ju olika också. Alla svenskar vänder upp och ner och kollar stämplar på allting, folk från andra länder köper oftast rysch och pysch som man inte i sin vildaste fantasi trodde man skulle få sålt. Man skall alltså inte rensa bort något innan utan chansa på att där alltid finns någon som vill ha det.
Här kommer så en historia direkt ifrån loppisbordet:
På bordet ligger underdelen till en eltandborste (alltså själva handtaget där batteriet sitter...). Tre damer strax mellan 60-65 närmar sig och synar det mesta som ligger på bordet. Ena damen tar upp handtaget och säger "men, vad är detta för nå't....." varpå hon trycker på On och handtaget börjar vibrera. Hon kastar den ifrån sig med ett tjut "Oh, det är en sån dildi..., fy vad äckligt, vem vill köpa en sån här?!" Jag stänger lugnt av den och säger "Nja, det är faktiskt undre delen till en eltandborste... "Jaha, ja, jag vet inte hur en sån ser ut, jag har ingen..."
Min undran är nu: Menar hon tandborste eller "dildi"
Och du tanten, det heter DILDO!
Men nu är man trött i både fötter och huvud så nu får man ta en kopp kaffe och hålla kväll
//Farmskan
Grannsämja och svårigheter
Rätt som det var fick de för sig att de skulle testa makens nya golfklubbor i trädgården... hur trött blir man?? Mitzy passade på att ta bollen efter första slaget och maken skulle försöka plocka ut den ur munnen på henne. Efter ett par försök stack han in handen, då bet hon helt enkelt till så det började blöda. Grattis! Eftersom jag vid det tillfället stod i telefon har jag två versioner att ta ställning till om händelsen. Makens och Mitzys... har inte bestämt mig än.
Tidigare på dagen var min kompis Manne här... lite strul är det just nu med kärleken men jag hoppas att det reder sig. Hon är ju en sån go och redig tjej och jag unnar henne helt enkelt det bästa! Tydligen är det ett bra knep att testa kärleken genom att resa bort tillsammans alt. som modern gör, befinna sig i en husbil på 5 kvm under en tid. Då visar sig alla dolda sidor man / de har och då får man ta ställning till om det fungerar ändå. Det är därför jag och maken befinner oss på 250 kvm... det kan gå dagar utan att vi behöver träffas ;-)
Love him! //Farmskan
PS! Idag den 18 augusti är det Jessicas födelsedag och vi har varit nere med en blomma i minneslunden. Snart gått 6 månader sen hon dog, helt otroligt. Barnen hade ritat teckningar och satt där vilket gjorde att jag blev helt rörd... Ett stort grattis till dig i himlen Jessica!Handlingsplan
Dock har vi nu ett färdigt utkast som inom kort skall renskrivas och sedan skickas till styrelsen för godkännande. Sen blir det förmodligen som vanligt.... vi jobbar på och gör det vi ska och så dammar vi av den handlingsplanen inför att vi skall göra nästa års handlingsplan.... förhoppningsvis har vi då gjort det mesta av vad vi en gång kom överens om. Nejdå... mest skoj det där. Givetvis så följer vi och uppdaterar handlingsplanen så den alltid är aktuell. Eller?
Idag fick Tia och Paulina sin nya spis till köket så nu börjar det bli riktigt bra i deras lilla lägenhet. När den skulle premiärinvigas märkte de efter en stund att röken från spisen kom från en bit wellpapp som de inte hade sett låg i ugnen. Pyroman-Paulina sa Tia... hade varit synd på den renoveringen.
God kväll! //Farmskan
Från fetto till anorektiker
Maken läste av tabellen och sa "Hon skall ha 70 g foder om dagen fördelat på två gånger" och jag såg ingen anledning att betvivla detta. På dessa 14 dagarna har hon inte bara blivit smalare och smalare utan också helt stissig när det gäller mat. Hon har i princip stått och flämtat och hoppat så fort någon närmat sig kylskåpet. Fullt normal reaktion trodde vi. Dock blev detta bara värre och värre och när jag igår satte mig på trappan för att läsa en bok och såg att hunden började äta jord tänkte jag att Nej, det här verkar helt knäppt.
Jag ringde min goda vän Grahnskan och förklarade mitt dilemma... "Hur mycket får hon då?" Jag svarade att vi ger henne 70 gram om dagen... "70 gram? Det är ju mindre än man ger en katt! Du jag kommer och kollar" Strax var hon här och kollade tabellen och då ser vi till vår fasa.... Maken har kollat fel... den rad han tittade på där det stod 6 kg var nämligen MÅLVIKT inte antalet kilo man vägde för mycket!!! Vi har alltså gett henne mat i storleksordningen att vi tyckte hon skulle väga 6 kg när hon var klar! Hon har alltså gått från fetto till anorektiker på mindre än 2 veckor!!! Inte undra på att hon stissat och äter jord. STACKARS STACKARS Mitzy!!!
Hade vi fortsatt hade hon kanske blivit en chihuahua... vad vet jag. Nu är det slut på makens friheter att läsa av tabeller, från och med nu skall allt dubbelkollas! Förlåt lilla älskling, du blev snabbare smal än vad som var meningen, det får bli en extra köttbulle idag som plåster på såren.
En mycket bedrövad //Farmskan
PS! Ett glatt SMS ifrån min goda vän Manne (Loppis mamma...) "Idag har jag kastat vatten på Äckel-Måns, jag hälsade från dig!" Jag säger bara YEAHHH!
Hål i huvudet
Alltför ofta slänger vi ur oss att den eller den har "hål i huvudet". Med detta menar man att personen ifråga är helt dum. Andra uttryck är "har inte alla hönsen hemma", "ljuset är tänt men ingen är hemma", "det fattas en flaska till en full back", "mer än ett hål i den strumpan"... och så vidare. Ett tag roade vi oss faktiskt på jobbet med att hitta på sådana uttryck men det ballade snabbt ur... brukar göra det när vi börjar.
Men har ni förslag på roliga sådana uttryck så lägg gärna en kommentar.
Vart ville jag komma med det då? Jo på jobbet idag berättade Fredrik att han hade råkat ut för en olycka när han var på Cypern. Han skulle visa sin son, Benjamin 2 år, hur man simmade fjärilssim... gick sådär, efter ett par tag simmade han rakt in i poolkanten = 5 stygn
Torgny kontrade då genom att berätta att han minsann skulle hålla en kofot mot en dörrsprint när en av hans kompisar skulle slå till med kraft underifrån för att lyfta ur sprinten. Kofoten slant samtidigt som kompisen fick in en drömträff och knockade kofoten rätt i pannan på herr Larsson = 9 stygn
Löjligt sa jag, Stiffe skulle handla brädor på Byggmax och efter avslutat värv lastade han bilen full och skulle sedan spänna fast dem med en spännrem, s.k. bläckfisk (ni vet en sådan fjädrande lina med två krokar i var ände). Han drog ihop för kung och fosterland och skulle sedan spänna ihop krokarna. Lyckades dock mindre bra och bläckfisken for tillbaka med enorm kraft och träffade honom i pannan = 12 stygn (6 invändigt för djupets skull och 6 utvändigt). Segern gick därmed till Everöd och Stefan Färm i klantighet....
Nu börjar också planeringen inför jobbets julfest den 7 december. Undertecknad är, av någon underlig anledning som jag fortfarande inte förstår, en av tvenne medlemmar i festkommittén. Pilla den andra.... kan det bli annat än bra? Nej, just det... kan sedan bara folket unna sig att ha kul så är succén ett faktum.
Nu skall vi ut en tur i den ny bilen! //Farmskan
Två flaskor vin
Ikväll var det vinlotteri hemma hos Farmskan... vi är 8 glada tjejer i undre medelåldern som träffas var 6:e vecka hemma hos varandra. Käkar något gott och provar ett nytt vin, alla har sedan flaskor med sig och så lottar vi ut. Jag har haft en sån fruktansvärd tur de sista gångerna och ikväll vann jag åter igen 2 flaskor.... Kalas!
Annars är det mest snack om folk, ja helt enkelt skvaller, som det pratas om på dessa tillställningar. Ett par år till sen är det förmodligen bara sjukdomar och barnbarn. Var sak har sin tid.
Elin Färm, känd sångerskap i gruppen Impuls, har spelat in en musikvideo. Recensionen efter att ha sett den blir att låten är fortsatt mycket bra, om inte utomordentlig, men videon... den får högst två poäng. Det är kanske så att jag helt enkelt är för gammal så jag låter er läsare själv göra er en bedömning:
http://www.youtube.com/watch?v=gyhGGyyFqgg
Imorgon skall vi hämta den nya bilen! Det är något att se fram emot...
Puss //Farmskan
Måtte det smälla snart...
Helgen för övrigt förde med sig en ny bekantskap i form av ett damsällskap till Bror Färm. Damen medtogs igår när vi var i Torsebro på kalas hos Nisse och Rita, och det tyckte jag var modigt gjort. Det är inte det enklaste sällskapet att ta med sig en dam till... en del av sällskapet kan bitvis vara ganska osociala.... tyvärr. Men, hur som helst, kvällen avlöpte i vanlig ordning till en trivsam tillställning, det brukar vara så i Torsebro. God mat och dryck och så lite glada skratt runt bordet. Maken blev lite extra livad så vi fick lasta in oss i bilen runt 11-tiden så att vi skulle slippa kräkpauser på vägen hem. Sånt är livet
Därmed blev söndagen lugn och snart väntar TV-soffan... gäller ju att vila sig i form till veckans arbete.
//Farmskan
När klipper man?
När de sen blir vuxna då, upp emot 40 år... känner man fortfarande ett ansvar då för deras agerande? Ställer man fortfarande upp och stöttar, hjälper till... och när passerar man gränsen till att då bli "jobbig". Men... om de då gör helt oförlåtliga saker, kan man förlåta dem ändå? Förmodligen, även om det känns svårt just i den stunden.
Jag tänker på min farmor som fortfarande älskar min farbror trots alla hans idiotiska tilltag, hon ser förmodligen fortfarande "sin son" i honom även om andra helt tappat förtroendet.
Jag tänker på vuxna barn som missunnar sin mor en bekymmerslös och lycklig ålderdom för att de anser att hon inte givit dem tillräckligt mycket pengar av ett arv.
Jag tänker på barn som väljer att ta sitt liv utan att inse de förödande konsekvenserna för de som lämnas kvar.
Jag tänker på barn som hamnar i drogfällan och därmed krossar all tillit.
Jag tänker på...
Ja, listan kan göras lång. En del är nära en själv och en del hör man bara talas om via andra, men alla är lika upprörande och skrämmande för man vill verkligen inte hamna i en situation där man tvekar på om man kan fortsätta älska sina barn på det där villkorslösa sättet. Så svaret på frågan ovan är förmodligen.... Aldrig.
//Farmskan
Det kostar på sa Jonte
I morse dök det dock upp ett otroligt intressant ämne, åtminstone för mig som då passerat de 40 och är, så att säga, utom fara och inte kan delta i samtalet. Det handlade om saker man behövde köpa när man får barn. Herregud säger jag, vilka problem de har idag de blivande föräldrarna. Jontas "Jonte" Löwegren och hans fru Petra väntar barn i november och nu är de alltså på jakt efter prylar som man bara MÅSTE ha.
Barnvagn: Kostar mellan 3-15.000 kr beroende på modell. Man köper dessutom barnvagn i delar numera och kan välja både däck och fälgar (!) Värre än värsta bilköpet. Inbyggt myggnät (låter som ett måste...), originaltäcken (vråldyrt men man kan ju inte ha täcke från Ullared...), extra vaddering vid huvudet om vagnen skulle tippa (högst troligt!) m.m. Jag blev helt stum när jag hörde på honom.
Jo, sa Martin (relativt nybliven far) "Sen kostar det minst 1.500 kr när du checkar ut från BB och går förbi apoteket... du behöver oljor, krämer, snorsug...." Snorsug? Jag menar, hur klarade vi oss förr utan dessa uppfinningar. På den gamla goda tiden köpte man en vagn på Saker & Ting i vinröd plysch och sen var det bra med det. Blev de snoriga kokade man saltlösning och droppade i. Idag sätter man in runt 20.000 kr på ett baby-konto för att kunna ha till de mest nödvändiga första prylarna. Otroligt...
Imorgon kommer Manne hem från två veckor i Turkiet och då skall jag officiellt överlämna ansvaret för katten i hennes ägo igen... kommer nog att sakna det lilla livet trots allt...
Puss //Farmskan
Lite av varje...
Har ju glömt att berätta om när jag var på fotboll i söndags och skulle titta på dammatchen mellan Fjälkinge IF och Sibbhults IF. Varför? Jo, för att Elin spelar i Fjälkinge IF. Nåväl en linjedomare från varje lag skulle utses, brukar vara någon trogen supporter (läs: förälder) eller ungdomsspelare som åker på det, och så även denna gång. För Sibbhults IF gick på linjen en styck yngling i ålder runt 17 år. Rätt som det var, mitt i matchen, så sitter han ner på en stol och SMS:ar för fullt, har alltså ingen koll alls. Domaren blåser då av matchen och frågar honom vad i helskotta han håller på med och då far ynglingen upp igen och ställer sig vid mittflaggan och hänger lite slött på den. Efter ytterligare en stund sitter yngligen så helt avspänt uppe på läktaren med flaggan. Hallå!!! Domaren blåser av matchen igen och skriker förundrat "Vad gör du där... där ser du väl ingenting" "Gör jag väl, svarar killen, jag sitter ju högre upp än er andra...." Vilket garv där blev men tror ni han blev bortbytt, nejdå Sibbhults IF:s stolthet dömde sidlinjen hela matchen.
För övrigt idag så bjöd Fredrik på jobbet (han som fyllde 30 år) på godis och dillchips till fikat som tack för presenten. Vi gav honom en kväll på stan. Presentkort på Bar-b-ko och lite bio och popcorn. Han blev jätteglad för det. Rätt oväntat att bjuda på dillchips faktiskt till kaffet men det är liksom lite likt Fredrik.
På jobbet förekom också en livlig diskussion kring ämnet skönhetsoperationer och Botox. Å ena sidan "Stureplans-Johannes" och å den andra sidan "Ullstorps-Torgny". Stureplan menade på att han visst kunde tänka sig Botox eftersom han inte ville se gammal ut. Ullstorp ifrågasatte med gapande mun vad han menade och tyckte det hela berodde på dåligt självförtroende. En rolig diskussion att följa faktiskt eftersom de stod så långt ifrån varandra. Jag å min sida menar på att det är bättre att vara lite mullig så fyller man ut rynkorna ändå... den varianten står jag för.
Ka-ching!
Nej, nog blajat för idag... nu skall jag ta itu med hunden som står här och hässjar. Hon är rädd för glassbilen ifrån Hemglass. Det är nog världens mesigaste hund.
Gokväll! //Farmskan
Teknikens under!
Här följer en beskrivning av telefonen:
Väger 2 kg, stor som en tegelsten och har en pekpinne som man touchar skärmen med... bara det! Att ringa på den är näst intill en omöjlighet, men tänk... "du kan läsa mailen i den" sa kollegorna. Jaha, men jag vill främst kunna ringa på den tyckte jag. "Bakåtsträvare..." replikerade gänget. Till telefonen kom också en matchande väska att sätta i bältet där den då skall hänga lätt tillgänglig. Skulle inte tro det....
Teknik-Thomas på jobbet gick sedan runt och installerade en massa lull-lull så man skulle kunna få igång skiten. Men var blev alla mina telefonnummer jag hade i den gamla av? Och vad hände med ringsignaler och bilder? Dessutom passade han på att rensa "min smått omoderna dator" (hans ord) från saker som han tyckte var onödiga eller som inte blivit uppdaterade på länge. Jag fick kalla kårar! Man vet ju av erfarenhet att datorn blir aldrig sig likt när teknikerna varit på den... och mycket riktigt. Han hade kopplat bort mina trådlösa nätverk så nu kan jag inte jobba hemma längre. Vad bra! Då är jag ledig helt plötsligt nu 1 dag i veckan.... eller?
Nej, nu skall jag läsa manualen till telefonen om man inte får träningsvärk av tyngden...
Hej svejs! //Farmskan
"Hitt på nåt..."
En betydligt trevligare sak inträffade också idag när en av mina anställda (ja, för er som undrar så har jag 13 stycken....) berättade att hon och hennes kille, efter 1,5 års kamp med hormonsprutor och kittet, äntligen var gravid. Jag blev så glad att jag bölade för hennes skull. Är man inte för mesig.... men ärligt, jag grät som ett litet barn och bara kramade henne. Jag vet hur länge de väntat på detta och jag är så glad för hennes skull även om det innebär lite trassel för oss med ersättare. Livet är underbart ibland och detta var ett sådant ögonblick. GRATTIS!!
Fortsättning i följetongen kring Äckel-Måns. I morse låg han och hånlog åt mig i trappan upp till lägenheten. När jag närmade mig så fräste han och riktigt njöt av att "här kommer mitt morgonmål...." Jag jagade iväg honom ut till parkeringen, gick upp till Loppis och sen fick hon mat inne. Ha! Där fick han! Hon blev lite besviken över att inte komma ut men det får jag ta. När jag sen skulle köra satt det äcklet bara kallt kvar på parkeringen trots att jag backade. Jag var max 10 cm från att köra över honom... gissa om jag darrade på gaspedalen. Jag var uppriktigt sugen att slinta lite med foten... Hur som helst, imorgon om han är där när jag skall släppa ut henne skall jag spruta vatten på honom så han sticker. Nu är det krig!
Ha en skön afton! //Farmskan
PS! Måste berätta... idag var det Mitzys första dag på flera veckor att komma till dagis. En lapp sattes upp på dörren att vi även önskade lite kloklippning av fru Grahnskan. Jodå, mycket riktigt när maken hämtade hunden var klorna klippta och en kommentar skriven på lappen: "Klippta, trots herrbesök under dagen". Klockrent! Go Grahnskan!
Att grilla är livet...
Eftersom varken jag eller maken är några strandraggare så gjorde vi istället en kupp och tog med oss två fläskfiléer ut till Nisse och Rita i Torsebro. Elin fick övningsköra dit och det gick bra som bara den, förutom det lilla missödet när hon skulle försöka undvika att köra över Sally, deras hund, när hon kom utrusande för att hälsa. Sally är en border collie, snart 1,5 år gammal som är "väldigt glad för folk" (läs: yrväder). Så här såg hon ut som valp:
Även broder Håkan var där så vi blev ett glatt gäng som grillade filé och åt rabarberpaj.
Spindlar eller möss? Ja, vilket är egentligen otäckast. Jag har min bestämda uppfattning och det är att möss och råttor är världens äckligaste djur tätt följd av fästingar. Häromdagen hade vi fått in en mus i röret till den öppna spisen och efter att ha traggat på maken ett tag bröt han snart ihop: "Men sluta! Jag kan inte göra något...." Den äckliga musen fick alltså springa där fram och tillbaka på 15 cm yta och till slut efter någon dag dog den av utmattning och svält. Så nu ligger han begravd i soptunnan. Ha! Så går det!
Där visar jag min allra ohumanaste sida. Finns inga ursäkter för att ha de djuren vid liv!
Må väl! //Farmskan
13 timmars sömn
Vid 12-tiden kom Paulina och Rosie så vi möttes i entrén till det stora möbelvaruhuset i Älmhult. Här skulle shoppas till nya lägenheten. Vandrade runt på alla avdelningar och vände och vred på en hel del saker. Mycket shoppat i vitt och svart. Fikade lite också men kände mig fortsatt hängig och nu började huvudvärken också komma. Efter en mardrömslång kö kom vi så äntligen ut i bilen, efter nästan 4 timmars shopping.
Väl hemma hade maken gjort färsfyllt franskbröd... men även om jag var hungrig smakade inte maten riktigt. Jag sa att jag lägger mig en stund och vilar, tog en tablett och la mig uppe på sängen. Vaknade igen kl. 8 lördag morgon... Hallå, jag sov i 13 timmar i sträck utan att höra hur maken körde med slagborren och tittade på TV. Är fortsatt väldigt trött och hängig och maken säger att jag har feber.... så det blir lugna gatan idag. Kan det vara ett "dags-att-börja-jobba-min-stackare" virus??
Maken är just nu inne och lägger golv i sonens nya lägenhet och jag tänker lägga mig och sova igen, fast skall försöka hålla mig till en timme... Godnatt //Farmskan
Hjärtliga nyheter....
1. Sätta ut mat och hoppas att Loppis faktiskt är den som får äta den....
2. Strunta i att sätta ut mat och låta Loppis (och naturligtvis den skabbiga katten) svälta ihjälp....
Livet är fullt av val och det lutar åt svältvarianten, åtminstone tills vi ser att äckel-Måns är borta.
Idag har jag fått en hjärtlig nyhet ifrån en för mig mycket närstående person. Jag har inte tillåtelse att nämna detta trevliga men jag gläds nåt enormt och blir varm i själen. Personen vet själv vad jag menar. PUSS!
Kram! //Farmskan
32 tum, storleken har betydelse!
Dagen gick fort, där fanns ju lite mail och rapporter som behövde göras efter tre veckors fritt. Det var också ganska tyst och lugnt på jobbet, fortfarande semestertider det märks. Och vad händer sen? Jo, den j...vla solen börjar skina. Kan man inte bli trött (om man nu inte redan hade varit det...)
Nåväl, efter jobbet hade jag och maken bestämt träff inne på Elgiganten för inköp av 1 styck platt-TV och en hemmabio anläggning. Det blev 32 tum, fullt tillräckligt i vår källare. Man skall inte gapa över för mycket...
Så nu har maken (glad som ett litet barn) kopplat ihop det hela medan jag tog kvällspromenaden med den numera något smalare hunden. Sen väntar kaffe och premiärvisning... spännande värre!
Trevlig kväll! //Farmskan
Oj, förresten! Glömde berätta att Grahnskan tillbringat dagen med nya "vännen" och kört motorcykel ner mot Brösarp. På den något närgångna frågan om de pussats blev svaret: JA. Tjohoooo!
