Det är fasen ingen rast och ro att vara farmor... att passa denna lilla busiga, härliga, underbara, älskade tjej är bara så underbart men ack ack ack... också slitsamt. Hon är inte stilla en sekund, undrar vem hon har det efter (*ler*). Och Nej, jag menade inte mig själv. Men nu är det ju också så mycket roligare eftersom hon pratar och härmar allt man säger, fast mest sjunger vi. Högt och mycket.

 

Flytten gick bra och vi lyckades ta allt på en dag. Sen har det ju mest varit att packa upp och hänga in och ställa i ordning. Tycker vi har kommit väldigt långt ändå, de flesta kartonger är borta och alla möbler på plats. De behöver nog komplettera en del men det kan de ju ta efter hand sen. Ett jättefint hus är det och med härlig trädgård, så här skall de säkert trivas. Mysigt

 

Äntligen har jag också lämnat in allt material till projektet så nu är det lite andrum igen. Det har varit en väldigt tuff period nu ett tag. Fast det är väl så när man närmar sig slutet och alla deadlines skall uppfyllas. Skoj och utmanande i varje fall.

 

Idag är det fredag och maken dyker upp imorgon. Då blir det till att skruva upp lampor, justera dörrar och skåp, hänga upp hyllor med mera... sånt som maken bara är bäst på!

 

//Farmskan

 

 

En stilla undran bara... är det OK att äta en halv pizza en timme innan man skall träna? Just nu känns det som om det var ett dåligt beslut men det lär väl visa sig om en stund när jag och Nenne har jobbat oss igenom kvällens Afrodans. Ja ni hör ju... det kan ju bli hur kul som helst!

 

Två tuffa dagar är till ända... imorgon är jag bara Farmor. Längtar

//Farmskan

De nyinflyttade grannarna under oss hade inflyttningsfest igår... länge... och högt. De hade visserligen varnat innan med en liten lapp i brevlådan men det gör ju inte pinan mindre liksom. Det är ett yngre par i 20-årsåldern, från Glimåkra (vad nu det egentligen har för betydelse) och det var verkligen dunka dunka hela kvällen (läs: natten) lång. Vid midnatt kändes det lite som om de vred ner ljudet men jag var vaken vid halv två och då höll de fortfarande på. Ja, jisses! Musiken var ju inte världsbäst heller...

 

Det var den ju i och för sig inte på Mello heller... endast Alcazar levererade och det gjorde de bra tyckte jag. Övrigt startfält var under all kritik. Man kan ju verkligen undra hur de bidrag som inte kom med lät. Kanske man skall starta en karriär som låtskrivare?

 

Full jobbedag idag och så kämpar vi på måndag och tisdag också, sen är det dags att åka upp och vara farmor och barnpassare till älsklingen

 

Jag som hade hoppats på en ny svensk härlig OS-dag i soffan får nog helt enkelt ge upp det... Kalla levererar inte alls, det är total norsk dominans och det skall mycket till om inte de tar alla tre medaljerna. Surt sa räven! Men det är väl lite typiskt oss svenskar att när det väl går bra så lyftar vi alla till skyarna och då tror vi att vi skall vinna allt. Ja ja, tycker lite synd om Kalla faktiskt, det måste kännas ledsamt efter att ha gjort så bra ifrån sig och så helt balla ur i detta loppet. Men vi får vara glada för det som levererats i detta OS ändå, helt magiskt bra ju!

 

Har haft en otroligt tuff vecka och den är inte slut ännu... mycket som skall levereras i nästa vecka och man kan väl säga att jag har mycket kvar... suck! Så det blir till att jobba imorgon söndag för att försöka hinna med allt. Har ju dessutom semester på onsdag eftersom lill-sonen och familjen flyttar in i sitt nya hus och jag har lovat att vara barnvakt hela dagen. Skall bli hur kul som helst även om tajmingen kanske inte var den bästa. Men sånt är livet, ibland flyter det och ibland är det lite tungt.

 

Och Dottern har blivit placerad på Rhodos denna säsongen. Fullt upp nu med träning och inövning av nya shower, hon var allt lite sliten igår när vi snackades vid. Men hon lever sin dröm så det är inga problem med motivationen.

 

Idag blir det en lugn och skön lördag. Lillebror är här och vi skall strax gå upp en sväng till stan, sen blir det lite lägenhetsvisning för oss innan vi varvar ner i soffan ikväll med lite god mat och säkert ett glas vin (*ler*). Imorgon får vi hoppas på nya medaljer istället, heja Tre kronor och Marcus Hellner!

 

//Farmskan

Idag har jag smitit från träningen... hade faktiskt tänkt att starta så smått igen efter min förkylning idag. Ett pass Zumba var bokat och jag täntke att det var en lagom start. Men när jag väl kom hem från jobbet var jag så trött och seg så jag gick in i duschen istället och stod där i nästan en halvtimme. Och det är klart, var inte hemma förrän efter midnatt igår och sen upp igen vid kvart i sex... så det var kanske inte så konstigt.

 

Det är egentligen helt otroligt, men när man har en tjänsteresa till kontoret i England så har man cirka fjorton timmar som bara är så kallad restid. Det vill säga tid när man sitter antingen i bil, flyg, taxi eller i väntan på terminaler. Det är rätt surt faktiskt... men men, det lär väl bli svårt att flytta kontoret (*ler*).

Funderade lite kring det här med att "reta sig på saker", sånt som min far säger att jag gör för det mesta. Och visst, jag kan hänga upp mig och reta mig på saker men där finns en gräns för hur långt man orkar dra det. Oftast retar jag mig i cirka 30 sekunder sen släpper man det, jag är definitivt ingen som går och älter saker hur länge som helst. Därför är det extra skoj och se andra som hänger upp sig och som verkligen inte släpper taget. Detta hände igår på planet hem, när personalen meddelade att det bara gick att betala med cash, för att batterierna till terminalerna var urladdade. Gubben två rader framför mig gick igång på detta på alla femtiotre cylindrar, skällde ut personalen efter noter, diskuterade, argumenterade och ältade verkligen detta fruktansvärda. Han krävde dessutom att piloten skulle komma ut och förklara varför de lyft utan att ladda batterierna till terminalerna.

 

Jag måste beundra flygvärdinnan som försökte vara artig och tålmodig och förklara att "kaptenen tar säkert denna debatten med dig, men kanske inte under flygning"... Gubben var fortfarande inte imponerad. Undrar om han ens somnade i natt när han kom hem. Stackaren

 

//Farmskan

Man är inte tjugo längre om man säger så... man är alltså något sliten idag, dagen efter en mycket trevlig kväll med ett härligt tjejgäng. Maten funkade perfekt, det blev gott och väldigt, väldigt mycket så idag har även Paps & Babs fått sitt lite italiensk middag (*ler*). Men hellre det än att det tar slut förstås. Modern brukar alltid tycka att man har för litet men jag tror att även hon hade varit nöjd igår. Men mycket snack, bubbel och skratt hela kvällen så man var helt fylld av ny go energi.

 

 

Idag har vi ändå hunnit med en del, först stortvätt och sen heja fram Sverige till ett nytt svenskt OS-guld! Fantastiskt... Därefter på lägenhetsvisning och sen en sväng till stugan för att titta till den innan Paps & Babs kom på middag här framåt eftermiddagen. Mysigt! Lägenheten var väldigt fin så nu får man väl fundera lite om hur vi vill göra, även om jag nog känner att det är lite drygt att flytta.

 

Roligast av allt idag var att Lily ringde på Skype i morse när jag precis kom ut ur duschen med håret på ända... alltså hennes hjärtliga skratt när hon såg mig i den frissan... det gjorde min dag! Älskade unge! Imorgon bär det av i arla morgonstund till Nottingham, endast två dagar så det är inte någon långtur denna gång.

 

Skaffa er en fantastisk vecka!

//Farmskan

Tror jag har allt under kontroll nu faktiskt. Två olika varmrätter klara, snacks på G, efterrätten planerad och förrätten bara att skära upp. Vinet luftat, Proseccon på kylning, italienska hits på Spotify... japp, jag har det under kontroll. Det blir säkert nåt som strulat men i glada vänners lag så gör det faktiskt inte så mycket. Skall bli riktigt trevligt att ha lite "la bella italia-tema" här ikväll.

 

Har dessutom laddat upp på morgonen med en massage vilket gjorde susen på stela muskler. Sakta men säkert börjar livsandarna vakna till liv igen.

 

Igår kväll firade vi världens finaste svägerska Rita som fyllt 60 år. En riktig nostalgi kväll där syskonen Färm verkligen frossade loss i gamla minnen. Att sen alla som de pratade om var döda kändes ju lite sådär... men det är väl så när man pratar gamla tider. Vi blir ju liksom inte yngre heller...

 

Maken flyr fältet ikväll... skall på pokerkväll med grabbarna

Oj oj oj... vad som helst kan hända

 

//Farmskan

Några timmars arbete hemifrån gjorde gott för själen. Man känner sig lite mer nyttig än när man bara ligger i soffan och snorar... och just nu kan jag säga att... det lossnar. No need for more details! Tog mig ut en runda också igår i friska luften, så jäkla härligt. Solen sken och det var minsann vår i luften kändes det som, äntligen säger jag bara. Strosade i sakta mak upp till stan mest för att inte anstränga mig för mycket för orken är fortfarande si så där. Men det gick bra så det blev uträttat lite ärenden.

 

Gjorde sedan ett depåstopp hos Paps & Babs som hade kaffe och hembakta bullar på bordet. Inte fel vill jag lova... nu när man känner lite smak igen dessutom. Idag blir det lite hemarbete igen, åtminstone halva dagen, sen blir det att åka till Lund imorgon igen. Ska bli riktigt skönt.

 

Helgen blir i festens tecken, italiensk afton här på lördag... det ser jag fram emot. Och sen är det Nottingham måndag och tisdag... back in business

 

//Farmskan

Idag var första dagen jag vaknat upp utan värsta värken i bihålorna. Hurra för medicin! Nu verkar det vända och jag känner att jag är mycket piggare även om allmäntillståndet fortfarande har en del att önska. Räddaren i nöden dessa dagar (om man bortser från makens torra humor) är OS. Allt ifrån curling till störtlopp följer en under dagen och man lär sig helt plötsligt alla termer i sloopstyle. Två nya friska medaljer igår i herrarnas sprint och vilken dramatik!! Helt otroligt, ingen regissör i världen kunde gjort det bättre. Heja Sverige, nu ser vi fram emot lite guld också!

 

Idag skall jag åtminstone försöka jobba lite hemifrån några timmar. Känner lätt panik för en del saker men som chefen sa i veckan "du jag lovar dig att både byggnaden, vi och jobbet finns kvar när du är tillbaka". Och ja, så är det säkert men det är ju den här rastlösheten också man skall hantera. Det gick ju an när man bara låg ner i dimma men nu... när sinnet börjar vakna till liv. Hur länge klarar man sig med OS liksom?

 

Ja ja... det är futtiga bekymmer i sammanhanget!

//Farmskan

 

”Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig densamma mer.”
Citat: Alf Henriksson.

 

Idag fick jag så ge med mig och ta mig till läkaren. Det visade sig att jag hade lunginflammation, bihåleinflammation och lite allmänt dålig kondition. Fick pencillin och kortison och något annat slemlösande så nu hoppas jag att det skall vända. En stilla undran från läkaren varför jag inte kommit tidigare... ja, det kan man ju fundera över. Men man tror ju alltid att det skall gå över av sig själv liksom. Fast de senaste två dagarna har jag haft sjukt ont i käkarna och har knappt kunnat tugga, så något skit har det ju varit. Men nu jäklar... nu skall skiten bort!

 

Maken ligger just nu och sover bredvid mig i soffan, han är också rejält förkyld. Hoppas dock att hans ger med sig lite fortare annars får vi väl skicka även honom till läkaren inom kort.

 

Tur det är OS så man har lite att sysselsätta sig med under dagarna i varje fall. Just nu är den jaktstart i skidskytte, vi får väl se om svenskarna kan få några bra placeringar.

 

Ta hand om er!

//Farmskan

 

Fick fint paket med posten idag med en present till Lily... tack fina Frida!!

Så har Dottern begett sig iväg på nästa äventyr... först några dagar i Göteborg hos en kompis och sen på tisdag är det dags för henne att börja träna inför sommarens shower. Hon hoppas ju komma till Kreta och det är säkert en underbar ö. Där har Farmskan aldrig varit... blink blink. Nu håller vi tummarna för henne att hon får ett bra gäng och att hon hamnar där hon vill. Puss till dig gurkan!

 

Så nu är det lugna gatan i det Färmska hemmet, och det hade det nog varit i vilket fall som helst för nu ligger vi två däckade sälar i soffan. Förkylda, snoriga, hostiga... segt!! Var i varje fall utan en stund igår kväll bara för att få känna på lite annan luft. Var en sväng hos Manne som bjöd på härliga pajer, sallad och god kaka till kaffet. Även Lena och Petra var där så det blev en kväll med mycket prat. Men lika härligt som det var igår lika trist är det idag när man åter ligger pall. Nu får det väl för fasen snart ge sig!!! Blir nog en hemmadag till i varje fall.

 

Kan man beställa hem catering?

//Farmskan

Jag hatar det!

 

Att behöva sitta upp och sova för att inte kvävas i sitt eget snor

Att inte höra vad någon säger för huvudet är omringat av bomull

Att huvudvärken är ens ständige följeslagare

Att svettas, att frysa, att svettas, att frysa, att svettas...

Att tre rullar toapapper just nu ligger söndertrasadei snor

Att näsroten är inflammerad efter allt snytande

 

Jag hatar det!

//Farmskan

 

PS! Ja, jag är fortfarande sjuk...

Mot Paps vilja och bättre vetande åkte jag till Glostrup igår på min workshop... jag tror hans exakta ordalydelse på mina något vaga förklaringar var "det finns ingenting som heter måste!". Och givetvis finns det inte det. Det var dumt, det var onödigt, jag är inte oumbärlig, jag borde tänka mer på mig själv (och mina kollegors) hälsa. Men ibland är förståndet i ett något sämre skick än normalt, så jag åkte iväg.

 

Jo, det gick bra... trots allt. Däremot skulle jag förmodligen varit hemma idag istället för det känns som ett bakslag idag. Men nu är jag på jobbet i Lund, har ingen bil så det är bara att stanna och vänta på skjutsen hem.

 

Imorgon är en annan dag... då är jag hemma.

//Farmskan

Idag är Farmskan sjuk och ligger nerbäddad i sängen. Kollegan som jag skulle mött i Köpenhamn idag för att förbereda en workshop imorgon kommer inte att bli så glad men... nöden har ingen lag. Idag är det stört omöjligt att åka iväg. Feber, hosta och svullna mandlar... bättre och vila idag också och se hur det känns imorgon. Har ju varit lite krasslig hela helgen men sen slog det till rejält igår eftermiddag (förmodligen för att jag inte vilat). Ja ja, nu är det bara att låta det läka ut

 

Håller tummarna för Dottern som är på audition idag i Stockholm

Go knock 'em girl!

 

Jag skyller på att jag nog håller på att bli förkyld... det måste ha varit därför jag var helt slut, illamående och yr i bollen efter buggen i torsdags kväll. Men ack så skoj det var och hans som ledde det hade meriter som heter duga så han coachade oss alla jättebra. Själv fick jag reda på att jag minsann jazzade på baksteget... (*ler*). Det skall vi vänja oss av med nu och istället bli buggmästare

 

Gårdagen på jobbet rann iväg fortare än man hann blinka. Många bra möten och ett nytt projekt som startades upp. Skoj, och ett riktigt bra team tror jag bestämt. Så efter lite fredagsmat (läs: tacos) och ett glas rött så somnade maken i soffan, själv såg jag ifatt några avsnitt av Revenge. Det var med andra ord en vanlig fredag...

 

Idag har vi städat och fixat mest hela dan, planterat om blommor och varit en sväng på stan. Hittade en jättefin klänning till bröllopet i sommar. Nöjd AB. Nu står köttgrytan och puttrar på spisen, någon timme till ska den få så den blir så där härligt god. Sen får det väl bli lite Melodifestival ikväll

 

Vad ska ni göra?

//Farmskan