Dottern har nu jobbat 7 veckor som brevbärare och "så trött" när hon kommer hem från jobbet. Börjar halv åtta och slutar när hon är klar med utdelningen runt halv 3. Alltså 6 timmars arbetsdag... men hon är trött och ibland händer det att hon måste gå och lägga sig efter jobbet.

"Hur skall det bli sen när ni är vuxna?" sa jag idag... "då måste man ju fixa allt annat också"
"Jamen... jag är väl duktig på att hjälpa till?"
"Jo, det är du... det var inte det jag sa. Men det är ju en massa som görs som inte syns"

Min dag idag till exempel:
Klockan ringer, upp och duscha, släpp ut hunden, bädda sängen, äta frukost, läsa tidningen, släpp in hunden, ta bort några vissna blad från en blomma, klä på sig, åka till jobbet, JOBB i 8 timmar, hemfärd, stanna och handla, dammsuga, laga kvällsmat, sätta igång diskmaskinen, torka av spisen, lägga upp maten i burkar, starta en maskin tvätt, stryka och ta undan tvätten som hänger, betala en räkning, samla ihop tidningarna, hänga tvätten, blogga, se på TV, godnatt.

Nu blev jag också trött... fatta så mycket man gör hela tiden som man inte tänker på. Sen är ju dom så mycket bättre på annat som man inte själv fattar, sånt där tekniskt tjafs (skall kanske prata för mig själv förresten)... men jag är hopplöst nördig när det gäller datorer, ladda hem saker, mobilfinesser eller att få igång en MP3.



Man hade nog det rätt bra som barn ändå! //Farmskan