PMS

Just det... hela veckan har varit en enda lång väntan på det som komma skall. Alla tecken fanns där... humörssvängningar, godisintag över det normala (=ofantligt mycket), inre kaos, tårar av förväntan och tårar av sorg... och så idag var det äntligen dags. Lönespecen damp ner och man känner åter fast mark under fötterna.

Det är som chefen sa... "alltid får mycket månad kvar i slutet på lönen"

Men nu är det hopp om livet igen. Maken och jag skall till Modern i Göteborg i helgen och bara ha det mysigt! Längesen vi gjorde något sånt en helg... annars rullar det bara på med en massa "måste-saker"

Inatt är det IT-release på jobbet... HÅLL TUMMARNA för att allt fungerar sen...

"IT-supporten, vad kan jag hjälpa till med"
"Hej... Jag har problem med Word"
"Vad för slags problem?"
"Jo, jag satt här och skrev då alla ord plötsligt försvann."
"Försvann?"
"Ja, de försvann?"
"Hmm. Så hur ser din skärm ut just nu?"
"Den är tom."
"Tom?"
"Det står inget på den, och den vill inte visa det jag skriver."
"Kan du se muspekaren på skärmen?"
"Nej, det finns ingen pekare. Som jag sa, den vill inte visa något som jag skriver."
"Har din monitor en lampa som visar att monitorn är på?"
"Vad är en monitor?"
"Det är den saken med skärm och som ser ut som en liten TV.
"Jag vet inte."
"Ok, kolla baktill på monitorn och se om du kan hitta strömsladden. Kan du se den?"
"Ja, jag tror det."
"Bra, följ den sladden och se om den sitter i stickuttaget i väggen. Gör den det?"
"Ja, det gör den."
"Bra, när du var baktill på skärmen, såg du om det satt två kablar i monitorn, eller bara en?"
"Nej."
"Kolla det, det ska finnas två kablar som ska sitta ipluggade där."
"Det gör det."
"Ok, följ den andra sladden och säg mig om den sitter fast i bak på datorn."
"Jag når inte."
"Nähä, uhm, kan du se om den sitter i då?"
"Nej."
"Inte ens om du sätter knät på skrivbordet och lutar dig över för att se?"
"Nej, alltså... Jag kan inte se bara för att det är mörkt."
"Mörkt?"
"Ja, lamporna är släckta, och det enda ljuset jag har kommer från fönstret."
"Jamen, kan du inte tända lamporna då?"
"Nej, jag kan inte."
"Inte? Varför då?"
"För att strömmen har gått."
"Har strö... Har strömmen gått? Aha! Ok, jag tror vi har hittat problemet nu....


Ja, det är väl inte alla som är data-hackers eller??
//Farmskan


Kommentarer
mamma

Den var underbar din lilla historia. Välkomna hit och mys. Ser framemot besöket/kram

2008-10-23 @ 18:53:05


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Farmskan

"Bättre att leva livet än att bara hålla sig vid liv..."

RSS 2.0