Måndagen bara försvann i ett töcken av möten, möten och så några möten däremellan. Ibland undrar man när man egentligen skall jobba?? Vi hade också ett gäng glada tjejer på besök (vi och vi förresten, de var nere på kvartalsmöte hos Ullstorps-Torgny och lill-Otto). Jag hade lovat att gå in och prata lite om distansledarskap, något jag aldrig någonsin pratat om tidigare men som jag tycker är himla intressant. Bara kasta sig ut alltså... ibland blir jag förvånad över mig själv faktiskt. Men det gick hyfsat bra tycker jag.
 
Det hela avslutades sedan med att vi käkade lite middag på Värdshuset. De flesta av oss valde buffén men två av tjejerna ville ha en laxfilé från á la carte-menyn. Väntan blev oliiiiidligt lång för dem, vi andra hann med att ta både en och två gånger på buffén och näst intill också käka efterrätten innan de behagade komma in.

Laxfilén var verkligen en syn för ögat, så där mäktigt upplagd med strån hit och dit...
- Nu förstår jag varför vi fått vänta så länge, sa den ena tjejen
- Ja, den som väntar på något gott får lön för mödan... sa servitrisen
- Då skall det bli kul att se hur min öl blir serverad eftersom jag beställde den för över 30 minuter sen, säger Ullstorps-Torgny... så där spydigt som bara han kan.

På tal om öl så fick lill-Otto (som försökte imponera på servitrisen med sin kunskap kring mörk och ljus öl, och fråga efter konstiga sorter) också svar på tal när hon kommer in med en liters ölflaska och säger: "Så lill-killen... här får du din öl. Drick nu och var tyst"

    Det är service det //Farmskan