Ibland blir jag fasen rädd för mig själv. Och med tanke på att jag har en mormor som hade Alzheimers så blir man lätt lite skrajsen när man får totalstopp i huvudet. Man går från det ena rummet till det andra och när man kommer in har man ingen aning om vad det var man skulle. Man minns inte namn och värst av allt... man lägger saker på de bästa ställen för att sen aldrig mer hitta dem. Usch... man får hoppas att det är stress och inget annat.



Hela gårdagen tillbringade jag i soffan med min bok "Den mörka ängeln" av Marie Jungstedt. Ingen högoddsare att jag gillar deckare och att jag har ett antal författare som favoriter, varav Marie är en. Maken tyckte nog att jag var ganska tråkig för han drog in till stan och klock-rean på Ur & Penn. Klart mannen skall ha en klocka... till. Ha ha ha

Halv fyra skulle Pia och Jan(a) hämta upp oss för avfärd mot Helsingborg. Tänkte göra mig fin och noppa ögonbrynen var verkligen vid behovet. Dagens fråga blir då... Hur fasen noppar man ögonbrynen när man knappt ser en elefant på 2 meters avstånd?? Man tar på sig glasögonen och då ser man ju hur bra som helst, men då går det ju inte att noppa. Tar man sen av sig glasögonen så ser man ju ingenting och då blir det liksom inte så bra. Nej, det blir till att beställa tid hos någon vänlig själ som vill hjälpa en.

Iväg kom vi i varje fall (även mina fortsatt buskiga bryn) och vi började kvällen med att käka en jättegod middag nere i Helsingborgs hamn. Lite vin på det och så var man på gott humör. Föreställningen var kanon. Claes Malmberg och Eva Rydberg ruggigt bra och kvällen var fantastisk. Satt i bara tröjan nästan hela kvällen. Riktigt, riktigt trevlig kväll!

Dagen idag har inneburit Österlentur med Paps & Babs. Lite skånetillverkad mat och dricka är inhandlad och lunch och fika är intagen längs med vägen så vad kan man mer begära av en solig och skön semesterdag??

Livet är gött å leva!!  //Farmskan

PS! Till kusin M... jajamen!