Sista dagen i Älmhult för denna veckan, imorgon väntar Stockholm med öppna armar på Farmskan. Vi har hyrt lokal (fint ska det va!) och bjudit in lite kunder på föreläsning, mat och mingel. Skall bli riktigt roligt.

Vår pendlarbil är nog Sveriges mobil-intensivaste bil (jag var tvungen att ha bindestreck i för att det skulle vara möjligt att se vad det stod). Det messas, rings och spelas spel så det står härliga till, ganska osocialt egentligen. Idag satt Ullstorps-Torgny i telefon i stort sett hela resan mellan Älmhult och Kristianstad. Det är fasen en bragd. Visserligen har han en sån där mackapär som sitter fast i örat så han slapp ju köra med en hand i alla fall. Undrar om den där mackapären är så bra egentligen?? Plus att det ser rätt roligt ut när de sitter och pratar rätt ut i luften...



Skola idag och lärare Bengt hade fått en mail. Det var en i klassen som tyckte att det kändes lite onödigt att åka över halva Skåne för att få 1,5 timmes föreläsning. (Säger du det!) Jag hade i och för sig kunnat köpa 1,5 timmes föreläsning om den hade varit topp-topp, men ibland är det ju katastrof. Tror han ändå tog det till sig en del för idag var han helt OK, eller ja... bättre än vanligt. Fortfarande kan han snöa in på förklaringar långa som karavanstigarna i öknen. Eller som Maritza sa... en timme där inne är oändligt lång medan en timme på jobbet går snabbare än man hinner blinka. Jepp, så är det.

Varför skrapar man rutan med X gånger vinsten på en trisslott som man inte vunnit något på?? Är det för att verkligen få reda på att man vann 0 kr hela 10 gånger? Konstigt.

Det får jag nog tänka på inatt. Kramar  //Farmskan

PS! Den här vill jag ha!