Det är sådana här dagar man funderar noga och länge på vad fasen man håller på med egentligen. En klocka som ringer strax innan 5 (ja, på morgonen!), ta sig till Hässleholm för att hoppa på tåget till Stockholm, åka tåg 4 timmar, ta tunnelbanan till Solna, äta en snabb lunch, ta sig till kundmötet, ha möte två timmar, sätta sig på tåget, åka 4 timmar... och komma hem nu klockan 9. Vad är det för dagar egentligen?? Måste gå att lösa på ett mer logistiskt sätt... hmm, får fråga min make transportledaren.

Men mötet var bra i varje fall och det får man ju tacka allra ödmjukast för. Fick dessutom en halvtimme ledig tid mellan mötet och hemfärden och då sprang jag iväg till skoaffären. Lyckades faktiskt hitta ett par snygga "klacka-skor" att ha på lördag. Går ju inte att gå omkring med vinterstövlar precis till klänning... fast sen skall man ju orka ha dem en hel kväll också, jag är ju inte världens mest vana användare av högklackat precis. Men vill man va fin får man lida pin som farmor sa...

Gulle-farmor... fyller 98 till hösten och världens härligaste



Igår kväll stötte jag på ännu ett fantastiskt i-landsproblem... hade fyllt upp ett varmt bad som jag sänkte ner min trötta lekamen i, gosade mig tillrätta och märker att jag glömt skruva ner dimmern. Ibland är livet hårt att leva.

Tack till er kloka människor som förstår sig på en riktig karl!
//Farmskan