I morse hade jag äran att köra lill-sonens bil upp till Älmhult. Bromsarna blev lagade igår med benägen hjälp från kompisen Micke och nu skulle alltså bytet till min egen bil äntligen bli av. Alltså... är man van att köra sin sköna röda Saab så är det en ren pina. Att sen startnyckeln var helt ihopasatt med tejp som inte ville sitta på plats var ju liksom bara droppen. Men jag är glad att jag kom fram utan missöden.

På vägen till jobbet ringde också telefonen. Det var Jonte som undrade var alla var... ha ha ha. Eftersom han inte varit på jobbet måndag och tisdag så visste ingen om att han skulle med. Så där stod han så grannt på Elgiganten och väntade. Hade cyklat dit också så det var bara att cykla hem igen och ta bilen. Vet egentligen inte om jag tycker synd om honom... jo lite kanske.

Slutade tidigare idag för jag hade lovat att hjälpa till att flytta farmors saker till "himmet". Men när jag väl kom dit så hade redan Paps & Babs och kusin P & Jan(a) tagit alltihop så det blev en enkel flytt. Satt en stund och snackade med farmor (eller jag pratar men hon hör inte). Som vanligt kom där härliga kommentarer

- Jag har redan hälsat på föreståndarinnan. Hon tyckte att jag såg trevlig ut
- Vad bra... skall du sova där i natt då?
- Nej, jag får vara hemma i helgen ifall där kommer nån
- Men de kan väl komma och hälsa på dig där i sådana fall, finns väl ingen anledning att sitta här i en tom lägenhet och uggla
- Jag ska inte uggla heller... jag sitter bara i soffan och myser

Vad skönt att du myser farmor! Det gör jag med nu... sitter här och lyssnar på maken som spelar i källaren och snart skall jag spela skitgubbe med lill-dottern.

Full rulle mot helgen!  //Farmskan

Jag skulle ge dig allting du pekar på, men bara när du inte hör vågar jag säga så
Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor, jag kan inte ens stå när du inte ser på