Varför måste de krångla till allting hela tiden? Förut jobbade man och sen gick man i pension... pengarna kom till en i brevlådan och man behövde inte tänka. Nu måste man tänka hela tiden och man tvingas tänka igen, och igen, och igen. Jag hatar brev som börjar med orden... Dags för nytt ITPK-val. Jag vill inte välja, för jag orkar inte sätta mig in i vad jag skall välja!! Bläääää!

Än en gång känner jag att jag kanske skulle bott i Amerika, för där ringer man bara "någon" som fixar allting som är jobbigt. Själv får jag nog vandra över till min allvetande granne och rådfråga lite, och visst det funkar ju det också.

Tuffa dagar på jobbet just nu, många kunder som vill ha tag i oss inför deklaration och annat så det är fullt upp att bara finnas till och ta samtal. Får verkligen jobba med mig själv sådana här dagar för att inte slukas av "stress-monstret" och därmed förpassas ut från lokalerna av mina kollegor... (*ler*). Annars får jag lite ris och ros från en go vän som peppar och driver på... uppskattar det jättemycket!!

Vaknade i morse och hade en låsning i nacken som heter duga. Såg lite ut som Quasimodo... Men eftersom vi har förmånen att ha massör på jobbet fick jag akuttiden. Att jag inte sparkade henne på smalbenen idag när hon hittade precis rätt och tryckte till. Fy bubblan vad ont det gjorde!!! Men hon lyckades fixa till det och nu är det bara lite ömt precis där hon tryckt. Tror det är för mycket Bubbles-spel på telefonen...

Ikväll och imorgon tänker jag på min underbara vän och kollega som skall operera sitt hjärta. Håll brösten på plats, se snygg ut hela tiden och inga snuskiga skämt med läkarna!



Varför är jag bara modig ibland?? //Farmskan