Japp, känner mig verkligen tragisk idag när jag på grund av lite trädgårdsarbete inte kan sätta mig på en stol ordentligt utan måste liksom falla platt ner mot sitsen... för att inte tala om när man skall upp igen. Att gå på toaletten var inte att tänka på, den sitsen var alldeles för låg. Vad är det för kondition och styrka man har egentligen?? Jag menar jag är ju inte 83 eller nåt... pinsamt är vad det är.

Har också en stor blåsa på tummen där jag höll i sekatören... buhu!! Men eftersom det var första gången på några veckor som jag var på jobbet fick man hålla god min och verka utvilad och fräsch. Tror jag lyckades ganska bra...

Kul att vara tillbaka och det var bara att kasta sig in i hetluften igen, beta av maillådan och bli uppdaterad för att därefter förstå att läget är detsamma nu som när jag stack. Dagen gick i varje fall fort och jag lyckades hålla mig vaken också. Man kan ju verkligen hoppas att jag vänt tillbaka timmarna rätt igen och får sova normalt nu framöver. Det har verkligen varit segt denna gången. Tur det finns kaffe...



Dottern har inte hört av sig på Skype... undrar om hon tröttnade rejält på oss??
Vi som är så trevliga (*ler*)



//Farmskan