Abraham
Flitiga som små myror har vi varit idag... fast vi startade faktiskt med en rejäl sovmorgon innan vi drog igång. Städning, tvättning, strykning, tomtning, paketning... allt gick i en rasande fart. Sen hopp in i duschen för det stod även ett besök hos farmor Signe på schemat. När jag stod där i duschen kom maken in och undrade vad jag hittat på med tvättmaskinen, den skummade över. Skummade! Jag fattar ingenting, jag hade gjort precis som jag brukar så det måste bero på något annat. Jaja... lite torkning av golv senare så var den omsköljd och hängd.
Kom att tänka på en grej som hände för längesen när man precis typ flyttat hemifrån. Vi var ett gäng hemma hos en kompis och hennes diskmaskin fullkomligt skummade över, det rann skum ut över hela golvet. Men det berodde den gången på att hon hällt Yes i maskinen eftersom hon inte hade några tabletter hemma. Och det kan jag säga att jag INTE har gjort (såvida jag inte är helt senil...)
Och då gjorde jag plötsligt en snygg övergång till farmor Signe. Idag var det nämligen inte ett rätt... hon hade ingen aning om vilka vi var och varför vi var där. Hon satt och snackade med tomten som sitter i soffan som om det var ett barn, såg kor på taket som klättrat upp på en stege... Ja, man skall egentligen inte skratta men det är jäkligt svårt att låta bli. När hon håller fram tomten till mig och säger: "Han vill sitta hos dig en stund Brita"
Som ni vet så hör hon ju inget heller så man får ju skrika henne in i örat. Så då gör jag det... hon tittar på tomten och säger: "Vilken hemsk röst hon har!"... Att man inte bara dog av skratt! Kusin P kom också strax innan vi skulle gå och hon berättade sen att farmor tvunget ville ha tomten med ut till kvällsmaten men det tyckte inte kusin P var nödvändigt. Då säger hon "Ja, du Abraham, nu har du släckt ditt sista ljus..."
Men huvudsaken är väl att hon är lycklig... eller hur? Och med tanke på hur hon själv skrattade idag så är jag säker på att hon mår alldeles förträffligt
Nu är också alla mina tomtar framme... inte en enda kvar på loftet! Eller?
//Farmskan
Kom att tänka på en grej som hände för längesen när man precis typ flyttat hemifrån. Vi var ett gäng hemma hos en kompis och hennes diskmaskin fullkomligt skummade över, det rann skum ut över hela golvet. Men det berodde den gången på att hon hällt Yes i maskinen eftersom hon inte hade några tabletter hemma. Och det kan jag säga att jag INTE har gjort (såvida jag inte är helt senil...)
Och då gjorde jag plötsligt en snygg övergång till farmor Signe. Idag var det nämligen inte ett rätt... hon hade ingen aning om vilka vi var och varför vi var där. Hon satt och snackade med tomten som sitter i soffan som om det var ett barn, såg kor på taket som klättrat upp på en stege... Ja, man skall egentligen inte skratta men det är jäkligt svårt att låta bli. När hon håller fram tomten till mig och säger: "Han vill sitta hos dig en stund Brita"
Som ni vet så hör hon ju inget heller så man får ju skrika henne in i örat. Så då gör jag det... hon tittar på tomten och säger: "Vilken hemsk röst hon har!"... Att man inte bara dog av skratt! Kusin P kom också strax innan vi skulle gå och hon berättade sen att farmor tvunget ville ha tomten med ut till kvällsmaten men det tyckte inte kusin P var nödvändigt. Då säger hon "Ja, du Abraham, nu har du släckt ditt sista ljus..."
Men huvudsaken är väl att hon är lycklig... eller hur? Och med tanke på hur hon själv skrattade idag så är jag säker på att hon mår alldeles förträffligt
Nu är också alla mina tomtar framme... inte en enda kvar på loftet! Eller?
//Farmskan
Kommentarer
Trackback
