Den traditionella bullmamman och husmordern.... Hon som varje kväll möter sin make och sina barn med en väl komponerad middag, nybakta bullar och ett Ajaxdoftande hus. Som pysslar och fejar och lagar och lappar.

Ser ni mig framför er?? (*skrattar*)

Dottern hade igår (förgäves!) försökt hitta nål och tråd hemma i vårt hus. Letat i lådor och garderober för att till sist ge upp och bara inse att något sådant nog inte fanns att finna i vårt enkla tjäll. Hon hade beklagat sig för sin kompis men hon hade bara tittat på henne...
- Men du... Åsa är väl knappast den typen som syr!
- Nej, men...
- Känns mer som om hon handlar nytt om det går sönder eller ber någon annan fixa

Och oj som kompisen hade rätt! Och oj vad jag började fundera över detta igår kväll... Varför är man inte den där bullmamman och husmodern egentligen. Jag hoppas att det snarare är brist på intresse än på talang för jag kan om jag vill (tror jag i varje fall). I skolan lyckades jag åtminstone sticka en lovikavante på två terminer, sen fick det bli träslöjd. Där lyckades jag å andra sidan bränna av håret på en klasskompis när vi skulle starta någon låga för att smälta ner färgpulvret till ett smycke. Nej, mina föräldrar är inte så bortskämda med några vackra alster som deras dotter kärleksfullt tillverkat.

Men man får helt enkelt vara glad att man blev som man blev, när man inte blev som man skulle.

//Farmskan

PS! Hur enformigt är egentligen ugglans parningsljud? Enformigt och fruktansvärt irriterande, åtminstone klockan halv fem på morgonen. Sexa er på kvällarna istället tack!