På väg bort till gardinaffären för att hämta ut de hiskeligt dyra gardinerna jag beställt försökte jag påminna mig själv hur jag egentligen hade tänkt. Här nere har man nämligen bara vita gardiner i tunn voile eller nylon och helst med en liten volang på om man har kappa. Jag hade sådana gardiner i ALLA fönster. Och eftersom jag inte kan sy så var det bara att gräva ett hål i plånboken och betala för uppsömnad. Och tyger då... ja, de är ungefär lika roliga som Helgemålsbönen klockan sex. IKEA måste slita sitt hår här nere när det gäller textilier... utbudet här nere är heller inte lika stort som hemma + att upphängningen är densamma för allting. Veckband med krokar... urtrist.

Men men... på väg dit tänkte jag alltså på hur beställningen gått till. Den äldre damen som inte kunde någon engelska och därför blev det teckenspråk, lite holländsk/engelska och så fick man hoppas att det blev rätt. När jag beställde en kappa till lilla rummet tittade hon på mig som om jag inte var klok. Skulle jag inte ha en liten volang i nedankant? Nej, nej, bara rak... då skakade hon sakta på huvudet. Och när jag ville titta på en ljusgrön gardin då blev det för mycket... något grönt tyg hade hon inte att finna i sin butik.

Men nu sitter de uppe och det blev faktiskt bra. Förutom att jag fått allt överblivet tyg med i påsen också och när det gäller kappan så är där mer tyg över än vad som användes för kappan. Fattar inte hur de tänkte... men om det är någon som behöver flera meter tyg så hojta bara till.

     

Summa summarum... jag är riktigt nöjd och skönt att slippa de vita nylonstrumporna

//Farmskan

PS! Jag har skaffat Skype om ni vill chatta lite... kom igen!!