Varför är det så att man alltid tror det värsta? Att man gruvar sig för saker eller situationer som man har framför sig och målar upp den ena negativa bilden efter den andra. Istället för att må dåligt flera dagar innan och sova dåligt så kan man ju faktiskt vänta och se... ta det som det kommer. För i ärlighetens namn så brukar ju det mesta lösa sig helt OK till slut ändå. Jäkla hjärnspöken!

 

//Farmskan